Substansberoende när beroendet tar över vardagen

Att leva med substansberoende innebär att alkohol, droger eller läkemedel gradvis tar en central plats i livet. Ansvaret för arbete, relationer och hälsa hamnar i bakgrunden. Många försöker länge ha kontroll, minska konsumtionen eller bara använda vid vissa tillfällen. Ändå glider användningen över gränsen, ofta utan att personen själv märker när det händer.

Beroende är mer än dåliga vanor eller brist på karaktär. Det är ett tillstånd där hjärnans belöningssystem påverkas, vilket gör att impulser, känslor och beslut förändras. Samtidigt utvecklas ofta skam och hemlighetsmakeri. Kombinationen gör det svårt att söka hjälp, trots att behovet är stort.

En viktig utgångspunkt är att beroende går att behandla. Med rätt stöd, kunskap och struktur kan många återfå sin vardag, sina relationer och sin självkänsla.

Vad är substansberoende och hur känns det inifrån?

Substansberoende innebär ett återkommande och tvångsmässigt bruk av en substans, till exempel alkohol, narkotika eller vissa läkemedel, trots att användningen leder till tydliga negativa konsekvenser. Personen fortsätter att använda, även när hen ser sambandet mellan substansen och problemen i livet.

Några vanliga kännetecken är:

– ökande tolerans behövs mer för att få samma effekt
– kontrollförlust svårt att sluta när man väl har börjat
– misslyckade försök att dra ner eller sluta
– mycket tid går åt till att skaffa, använda eller återhämta sig
– viktigare aktiviteter väljs bort
– fortsätter använda trots fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser

Inifrån kan beroendet upplevas som en dragkamp. En del av personen vill sluta eller minska, en annan del hittar ständigt skäl att fortsätta. Många beskriver en inre röst som säger: Bara den här gången, Jag förtjänar det eller Jag slutar på måndag. Löftena upprepas, men bryts allt oftare.

Samtidigt kan omgivningen se något helt annat: svek, brutna löften, irritabilitet, förnekelse eller total passivitet. Den här klyftan mellan hur personen själv upplever sin situation och hur närstående uppfattar den skapar ofta konflikter, skuld och isolering.

Ett vanligt mönster är också så kallad korsproblematik. Det kan handla om att kombinera alkohol med droger eller läkemedel, eller att beroendet hänger ihop med andra destruktiva mönster som spel, sex eller relationer. När flera beteenden samverkar förstärker de varandra och gör det ännu svårare att bryta på egen hand.

Tecken på att beroendet har gått längre än ”vanligt bruk”

Många funderar länge på var gränsen går mellan riskbruk, skadligt bruk och dependens. Frågan har jag ett problem? är ofta första signalen på att något inte står rätt till.

Några tydliga varningssignaler är:

– återkommande minnesluckor eller blackouts
– dolda inköp, undanlagda flaskor eller användning i smyg
– löften till sig själv eller andra som inte hålls
– ökande konflikter hemma eller på jobbet
– oro, ångest eller nedstämdhet kopplad till användningen
– abstinenssymtom, som skakningar, svettningar, rastlöshet eller sömnsvårigheter

Ett konkret sätt att börja utforska sin situation är att använda enkla, evidensbaserade självskattningar, som till exempel AUDIT för alkohol. Sådana tester ger inte en fullständig diagnos, men kan visa om konsumtionen ligger i riskzonen och om det finns skäl att söka vidare stöd.

Att granska sin egen användning kan kännas hotfullt. Skammen över att inte ha kontroll är ofta stark. Samtidigt är just ärligheten mot sig själv en nyckel. När personen vågar se helheten hur användningen påverkar hälsa, ekonomi, relationer och egen självbild blir det lättare att motivera en förändring.

Det är också viktigt att förstå att beroendet ofta fyller en funktion. Många använder alkohol eller droger för att dämpa ångest, hantera trauma, klara sociala situationer eller trycka undan ensamhet. När substansen tas bort syns de underliggande såren tydligare. En hållbar behandling behöver därför adressera både substansen och det som ligger bakom.

Vägen mot förändring vad effektiv behandling brukar innehålla

En fungerande behandling för substansberoende utgår från hela personen, inte bara från själva användningen. Det handlar om att skapa struktur, förståelse och nya verktyg, samtidigt som skam och självanklagelser minskar.

Några centrala delar i modern beroendebehandling är:

– Individuell kartläggning
Först behövs en noggrann genomgång av livssituation, hälsa, relationer och tidigare försök att sluta. Kartläggningen gör det möjligt att anpassa insatsen efter personens behov, snarare än att luta sig mot en standardlösning.

– Kunskap om beroende
När personen får en tydlig förklaring till hur hjärnan påverkas, varför suget uppstår och varför återfall är vanligt, minskar skulden. Beroendet blir något som kan förstås och hanteras, inte bara skämmas över.

– Terapiformer med forskningsstöd
Kognitiv beteendeterapi (KBT), motivationshöjande samtal (MI) och schematerapi är exempel på metoder som kan hjälpa personer att förändra mönster i tankar, känslor och beteenden. Fokus ligger ofta på att känna igen risksituationer, hantera sug, bygga nya rutiner och stärka självkänslan.

– Fokus på känslor och relationer
Många har använt substansen för att slippa känna. I behandlingen får personen träna på att identifiera, tåla och hantera känslor utan att bedöva dem. Relationer som skadats av beroendet behöver också ofta bearbetas, ibland genom parsamtal eller anhörigstöd.

– Anpassning vid korsberoende
Om beroendet hänger ihop med andra problem, som till exempel tvångsmässigt sexuellt beteende eller spel, behöver behandlingen ta hänsyn till hela bilden. Annars riskerar personen att byta substans eller beteende, i stället för att faktiskt bli fri.

– Stöd för ett nyktert vardagsliv
Behandling handlar inte enbart om att sluta använda. Den handlar också om att bygga upp en ny vardag som fungerar. Rutiner kring sömn, mat, motion, arbete, fritid och sociala kontakter är avgörande för att förebygga återfall och skapa ett liv som upplevs meningsfullt.

För många blir kontakt med självhjälpsgrupper eller andra gemenskaper också ett viktigt komplement. Andra föredrar mer enskilt stöd. En flexibel behandling kan inkludera olika vägar, utan krav på en specifik metod.

Den som söker hjälp för beroende bär ofta på rädslor: Är mitt problem tillräckligt stort?, Vad händer om jag behöver berätta allt?, Tänk om jag misslyckas igen?. Ett professionellt bemötande tar dessa farhågor på allvar, möter personen utan moraliserande och fokuserar på nästa konkreta steg i stället för på perfektion.

För den som vill ta ett steg vidare kan en specialiserad mottagning göra stor skillnad. Hos New Beginnings i Stockholm, nb-sthlm.se, finns inriktning på beroende och relaterade problem, med fokus på långsiktig förändring och en helhetssyn på människan bakom beroendet.